Vägen..

På min väg som jag vandrar har jag mött många otroligt vackra människor. Dom har betytt så mycket för mig och satt sina spår i både mitt hjärta och i mitt sinne. Jag kommer aldrig glömma dom spår dom lämnat kvar hos mig,dom minnen vi har delat med varandra. Alla glada tider eller sorgliga, alla stunder med mina vänner sätter sina spår oavsett var eller hur dom sätter sig i mig.

På vägen jag vandrar jag har gråtit många gånger. Jag har skrattat så många gånger och jag har varit arg så många gånger också. Har inte alltid haft någon brevid mig som har förstått hur jag mår och varför jag just den vägen tagit.
Nu är jag inte ensam på min väg,vid sidan om vägen står alla mina vänner som verkligen finns där när jag tvekar och vill ta en annan väg. Dom stöttar mig och finns där för mig på hela min vandring.

Det har funnits stunder då jag känt mig riktigt ensam på min vandring fast det funnits vänner brevid. Jag har alltid tagit en genväg men alltid hittat tillbaka till mina vänner och till rätt väg. Har aldrig varit så vilsen som jag var när jag yngre och inte hittade till rätt väg, det fanns många vid sidan som ledde mig på fel väg. Jag sökte en uppmärksamhet som jag visste fanns någonstans men vägen dit har varit hård och svår att gå. Många har passerat och lämnat sina spår men endast dom som jag älskar mest står kvar. Dom finns alltid där vid min sida och lämnar mig aldrig!

Den väg jag vandrar nu kommer jag stanna på tills hjärtat slutar slå. Vill inte lämna den och dom vänner som står brevid och hejar på. Vänner som satt sina spår i mitt hjärta och sinne för livet. Dom vänner som finns där är dom som jag har valt ut själv, jag väljer mina vänner med omsorg nu.
Har valt bort dom vänner som lett mig in på fel väg och dom som sårar mig mest. Vill gå på min väg med ett leende och med ro i mitt hjärta och sinne.
På min vandring kommer flera att sätta sitt avtryck i mitt hjärta och sinne, våra minnen ska jag vårda ömt.

Aldrig kan man få för många vänner på sin vandring men man måste välja med omsorg så man inte kommer in på fel väg och att man mister dom som betyder mest. Jag har mist många under min vandring,många har jag valt bort,andra har valt att vandra sin egen väg. Har mist många nära vänner som lämnat spår i mitt hjärta. Dom är inte många men dom fanns där en gång i tiden.
Mitt hjärta kan aldrig glömma dom oavsett vilken väg jag kommer att välja senare i livet. Jag bara gömmer dom så ingen kan ta dom ifrån mig på min vandring med min hjärtevän.