Av botten...

av mitt hjärta finns det ett rum fullt av känslor och tankar.
Känslor,tankar som jag har låst in och gömt nyckeln väl. Ingen har fått tillgång till rummet, ingen har varit där i rummet och letat. Jag har gömt alla dom känslor som jag vill glömma bort.

Men nu har jag bestämt mig att öppna dörren och lätta mitt hjärta lite,så att det får plats med mera känslor och tankar, tömma på alla tankar och känslor som gör mig nedstämd. Göra platsen större för alla positiva tankar och känslor som finns inom mig utan plats.
Att öppna en dörr som varit stängd så många år, kommer att smärta mer än någonsin. Men för att mitt hjärta ska hålla och inte brista så måste jag lätta det. Få tömma det på jobbiga känslor och tankar som har växt under årens gång.
Jag vill fylla det med vackra tankar och känslor. Jag har massor av vackra tankar och känslor som jag vill stänga in och spara. Låsa in dom och bevara dom tills mitt hjärta slutar slå.

Alla vackra minnen jag kommer skapa med min älskade och vår familj kommer jag låsa in i ett annat rum som är större än allt annat. Alla skratt och leende som kommer berika min värld kommer jag minnas för alltid. Alla vänner som kommer beröra mitt hjärta kommer att få en speciell plats där och aldrig glömmas bort. Dom finns alltid fast vid mitt hjärta.

Men även mitt hjärta har sår, sår som har läkt men minnena av dom finns alltid kvar. Alla sår som kommit till under åren,försöker jag att laga med nya minnen och känslor. Jag lägger alla nya fina,vackra minnen i såren och försöker att leva ett tag till. Såren läker men minnena finns kvar, tills jag skapar nya. Jag vill inte minnas allt ont i mitt liv. Vill inte alls ha dom framme,även om dom kommer fram när jag inte ens vill.
Jag ska låsa in dom i mitt hjärtas mörkaste rum och kasta bort nyckeln!

Jag ska börja leva igen,börja andas ordentligt och se omvärlden med andra ögon och med andra känslor, tankar i mitt hjärta!